Susano
+

Stress

I princip kan vilken händelse som helst utlösa en stressreaktion. Det kan vara det klassiska som som många först tänker på, nämligen tidspress. Men att känna sig onyttig, sysslolöshet, olika tragedier, understimulering, att ha dåligt samvete, livskriser och relationsproblem är också faktorer som kan leda till stress. Orsaken till  stressen kan även vara arbetsmiljön med nya ansvar, nya situationer, omorganisation eller dålig kontroll. Dessa stressfaktorer som påverkar oss kallas med ett samlingsnamn för stressorer. Stressorerna leder tillsammans med ditt sätt att värdera dessa till en stressreaktionen. De tidiga reaktionerna på hög en stressnivå är irritation, trötthet, sämre fokuseringsförmåga, muskelspänningar, sömnproblem, magproblem, koncentrationsproblem, yrsel och illamående. På längre sikt är stress förknippat med högt blodtryck, hjärtbesvär, magkatarr, försämrat immunförsvar och depression.

stress_ont_cirkeln

Stress omfattar både fysiologisk och psykologiska delar där olika faser finns med först en primär tolkning om händelsen har en positiv eller negativ innebörd. Därefter sker en sekundär tolkning som handlar om det finns tillräckliga resurser att klara av händelsen. Därefter är det den omedelbara alarmreaktionen som leder till en aktivitet av det nervsystemet. Detta är vid den akuta stressfasen där hormoner som adrenalin och noradrenalin utsöndras vilket leder en ökning av din hjärtfrekvens och andning, blodtrycket stiger och spänningarna i dina muskler ökar. Blodet omdirigeras från huden och inre organ till musklerna.

stress_biologi

Stressreaktionen har en gång i tiden varit människans överlevnadsfaktor. Vi har kunnat mobilisera oss för att ta oss i från farliga situationer. Att snabbt kunna springa i från en fara, ett vild djur är fortfarande ur utvecklingsbiologiskt perspektiv en viktig förmåga.  Det besvärliga blir när vi får samma reaktion på högarna på skrivbordet, eller när chefen kommer in i rummet. Det är inte lika lätt att springa i väg då…

Nästa steg i stressreaktionen är en  mobilisering av kroppens energi  så att du mobiliserar alla resurser för att ta dig i från faran som effektivt som möjligt. Detta leder till ökad nedbrytning och minskad uppbyggnad av kroppen, vilket ju är ok när det är en kort stund, men kan bli ett allvarligt problem när stressen i detta läget inte går över, med konsekvenser som magsmärtor, och magsår eller minskad muskelmassa.

Den sista fasen är utmattning med försvagad motståndskraft i olika organ. Här sker också en reduktion av överskottshormoner.

stressigt_arbete

Hormoner som påverkas vid stress

Kortisol frisätts som bland annat motverkar inflammation, stärker immunförsvaret och inverkar på kroppens ämnesomsättning med kolhydrater och proteiner. Man skulle kunna tro att det är bra att kortisol frisätts men hormonet ökar känsligheten för adrenalin och noradrenalin men även en långvarig hög koncentration av kortisol leder till en försämring i immunförsvaret.

Adrenalin ökar vid stress. Detta hormon påverkar det sympatiska nervsystemet så att hjärtat slår snabbare och blodkärlen dra ihop sig till de inre organ för att styra om blodet till musklerna. Noradrenalin ökar också vid stress vilket leder till en ökning av blodtrycket. Serotonin som är ett  hormon som påverkar humöret, sömnen och har en positiv effekt på värk. Serotonin hormon minskas vid långvarig stress. Endorfinet är ett hormon som reducerar smärta men detta hormon minskas vid långvarig stress.

Ond stresscirkel

Långvarig stress, långvarig smärta, ångest och depression är starkt förknippade med varandra. Det är vanligt med låga koncentrationer av serotonin och endorfiner vilka räknas som ”goda” hormoner medan de ”onda” hormonerna noradrenalin och adrenalin ökar. Låga halter av serotonin ökar risken för depression och huvudvärk. Låga halter av endorfiner, vilket förekommer vid depression, ökar risken för ett långvarigt smärtsyndrom. Höga halter adrenalin och noradrenalin ökar risken för hjärt- och kärlproblem.

Förenklat kan man säga att den påfrestning eller situation som du anser vara hanterlig är positiv stress medan den negativa stressen kan bero på en situation som inte är hanterlig.

Behandlingsmetoder vid stress

Precis som det är individuellt hur man tolkar olika stressfaktorer är det även individuellt hur du lyckas med att hantera stressen. Först måste du identifiera de  faktorer som du upplever leder till din stress. Här kan det behövas professionellt stöd. En mängd olika metoder finns för själva stresshanteringen. Det man ska komma ihåg är att stress är komplext vilket innebär att det saknas en standardlösning. Det är högst individuellt vilka metoder som fungerar bästa för dig. Det kan också ta lång tid innan du får effekt behandling av stressen. Åtgärderna mot stress som du kan prova kan vara:

Generellt kan ska stresshantering innefattar vägledning till vad du kan göra själv så att du strategier att på lång sikt hantera olika stressfaktorer. Passiva åtgärder som exempelvis massage har därför en kortvarig effekt även det kan vara motiverat för att minska smärta och muskelspänningar. Har du en kombinerad besvärsproblematik med stress, spänningar och smärta vilket är relativt vanligt kan Multimodal smärtbehandling vara att föredra.