Susano
+

Försäkringskassans bedömning av trötthetssyndrom.

ME eller kroniskt trötthetssyndrom är en diagnos som är starkt ifrågasatt inom stora delar av läkarkåren. Diagnosen förekommer vid oberoende medicinska bedömningar, och försäkringsmedicinska bedömningar. Under hösten skrev Lars-Åke Brattlund, försäkringsdirektör vid avdelningen för sjukförsäkring hos Försäkringskassan, till Socialstyrelsen, och bad om ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd för ME. Ett försäkringsmedicinskt beslutsstöd tas fram av Socialstyrelsen tillsammans med medicinskt sakkunniga. Sådana beslutsstöd finns för en rad olika diagnoser, bland annat utmattningssyndrom, som ibland kan förväxlas med ME.

— Vår önskan till Socialstyrelsen är att få en ledstång i våra försäkringsmedicinska bedömningar, har Lars-Åke Brattlund tidigare sagt till tidningen Dagens Medicin.

”Den medicinska professionen ska stödja sig på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet, men det finns i dag inte en samsyn mellan företrädare för patientföreningar och neurologspecialister”, skriver Lars-Åke Brattlund.

Hur detta påverkar de pågående bedömningarna som görs vid t ex de utredningar som vi på Susano genomför är dock oklart.  Inte minst vid överklagande då ärendet skall bedömas i domstolar kan det bli svårt för domstolarna i fall detta utspel från Försäkringskassan kan tolkas som att man inte vet hur ME ärenden skall bedömas.

Problematiken med ME, är att diagnosen kan förväxlas med psykiatriska tillstånd, och det är svårt att verifiera diagnosen mer än utifrån självskattning av besvären, den är relativt ovanlig, och medicinska bedömare har relativt liten erfarenhet av diagnosen, vilket sammantaget innebär en stor utmaning vid en oberoende medicinsk bedömning. Något som ofta är det uppdrag som Susano har i dessa ärenden.

Vi  använder oss av den vetenskap och litteratur som finns inom området, och uppdaterar oss regelbundet. Vår senaste litteraturgenomgång, baserad på aktuell forskning från november 2017 och  sammanställts i samband med Försäkringsmedicinsk utbildning på Karolinska Institutet.

Dock måste det alltid understrykas att forskning kan inte appliceras direkt på en individ.  Det är här den kliniska bedömningen kommer in. Men forskning och vetenskap måste alltid ligga till grund för hur ett resonemang förs vid en medicinsk bedömning.

En vägledning via försäkringsmedicinskt beslutsstöd skulle därför vara till stor hjälp för oss alla som arbetar och bedömer dessa tillstånd.

Kommentera